Det här är något jag aldrig trodde att jag skulle behöva skriva.

Min dotter och hennes lilla flicka, snart två år gammal, står just nu mitt i en situation som är både hjärtskärande och svår att förstå.

Efter en lång rättsprocess vann de först i Stockholms tingsrätt. Domstolen slog då fast att det inte fanns någon grund för att flytta barnet till Frankrike. Tvärtom konstaterade tingsrätten att hennes hemvist är i Sverige – där hon är född, folkbokförd, har sin vård, sitt sociala nätverk och sin vardag.

De skrev bland annat att ”Naziras hemvist aldrig flyttades till Frankrike” och att det inte gick att se vistelserna där som något annat än tillfälliga besök  .

Trots detta har hovrätten nu gjort en annan bedömning.

Ett beslut som i praktiken bygger på hur många dagar barnet har vistats i olika länder under föräldraledigheten – snarare än var hennes trygghet, anknytning och verkliga liv finns.

Om två veckor ska lilla N flyttas.

Och hela hennes liv kommer att vändas upp och ner.

N är en liten flicka med en tydlig vardag här i Sverige.

Hon går på förskola sedan i september. Hon har sina kompisar, sina rutiner, sina pedagoger som hon känner sig trygg med.

Här finns hennes mamma – hennes primära anknytningsperson – och ett stort nätverk av familj och vänner som funnits där sedan hon föddes.

Tingsrätten konstaterade också att det är mamman som stått för hela omvårdnaden och varit den konstanta tryggheten i hennes liv  .

Nu kommer allt detta att ryckas ifrån henne – med mycket kort varsel.

Min dotter kommer självklart att följa med sitt barn.

Men det innebär att hon tvingas lämna sitt arbete, sin inkomst och sitt hem i Sverige, för att försöka skapa ett liv i ett land där hon inte har något nätverk, ingen bostad och inte talar språket.

Samtidigt bär hon hela ansvaret för ett litet barn – mitt i en enorm stress, oro och sorg.

Det som gör situationen ännu svårare är att kampen inte är över.

Vi kommer att överklaga till Högsta domstolen, trots att vi vet hur svårt det är att få ett sådant mål prövat. Men vi måste göra allt vi kan.

Parallellt väntar en ny vårdnadsprocess i Frankrike i juni – med ytterligare kostnader och fortsatt ovisshet.

Min dotter har under hela denna tid gjort allt för att ge sitt barn ett tryggt och stabilt liv.

Hon har en fast anställning, en stabil ekonomi och ett fungerande liv här i Sverige.

Det är här hennes dotter har vuxit upp, haft sin trygghet och sitt sammanhang.

Att allt detta nu kommer att tas ifrån henne – på så kort tid – är svårt att ta in.

Vi ber därför om hjälp.

Målet med insamlingen är 400 000 kr som ett första steg för att klara den akuta situationen.

Det totala behovet är egentligen större.

Pengarna kommer att gå till:

• Rättegångskostnader (ca 440 000 kr)

• Resa och uppehälle utomlands

• Tillfällig bostad i Frankrike

• Kommande juridiska kostnader inför vårdnadsprocessen

Varje bidrag – stort som litet – gör skillnad.

Och om du inte har möjlighet att bidra ekonomiskt betyder det oerhört mycket att dela detta vidare.

Tack för att du tar dig tid att läsa.

Tack för att du bryr dig ❤️