Igår kväll hände det som inte fick hända. Taxen Frans har lärt sig öppna dörren om man inte låser den och igår kväll gav han sig ut på en springrunda. Frans älskar nämligen att springa, mer än alla andra taxar jag känner. Problemet är att Frans inte har trafikvett och det är dessutom fullständigt bäcksvart i den lilla byn Vindeln där han bor. Därför hade de som körde bilen inte en chans att se honom och än mindre väja för honom när han plötsligt dök upp framför dom.

Frans verkar mirakulöst inte som han brutit något men han ligger på intensiven i Sundsvall för att kunna hantera eventuell hjärnblödning då det var huvudet som tog värsta smällen.

Frans är såklart försäkrad men med ett tak på 40 000 så det når vi blixtsnabbt. Frans människor är Linda och Sonny. Linda är under cancerbehandling och sjukskriven och Sonny är sjukpensionär med båda benen amputerade. Så pengar är inget de har i överflöd. Men kärlek i överflöd har dom, särskilt till Frans och andra barn i samhället som behöver lite extra kärlek.

Han är, såklart, en väldigt speciell hund, inte bara för att han är deras utan för att han kom till dom förra året, omplacerad för tredje gången. Han är inte en lätt tax, mycket humör och stora idéer och jag som uppfödare var inte säker på att jag alls skulle hitta ett nytt hem åt honom. Men så kom Linda och Sonny, och alla hans hyss har de bara tagit med kärlek och skratt. Hyssen har blivit en barnbok som Linda skrivit mitt i sin cancerbehandling, den heter Fy Frans men den är inte färdigtryckt än.

Vill du hjälpa Linda och Sonny att klara av dessa kostnader så Frans förhoppningsvis kan komma hem igen? Skänk vad du kan, är det bara en tanke är det mer än ingenting.

Skulle det bli pengar över kommer dessa skänkas till Labbehjärtat för att hjälpa andra djurägare i knipa.

Just nu ligger räkningen på 39000 plus akutintaget som vi inte vet kostnad på än, och det är efter försäkringen gått in.