Advokatkostnader HFD
Donation protected
Skytte är Sveriges sjunde största idrott. Landets skyttar står nu inför ett helt avgörande mål i Högsta Förvaltningsdomstolen. Kanske det viktigaste som någonsin varit uppe i en svensk domstol. Skulle Polismyndigheten vinna detta mål skulle det i grunden påtagligt förändra (läs: försämra) möjligheterna att bedriva skytteidrott i Sverige. I praktiken kan en seger för myndigheten leda till att de kan bestämma vilka grenar som får utövas i framtiden. Det sägs att målet inom polismyndigheten har kallats ”sista striden”. För en myndighet spelar advokatskostnader inte någon större roll. För en enskild kan de innebära en förstörd privatekonomi. Därför behövs din hjälp.
Jag har sökt licens för ett gevär för grenen fritt gevär. Polismyndigheten nekade licens med hänvisning till att min förening inte skulle vara medlem i ett auktoriserat förbund (vilket är felaktigt).
Jag överklagade och vann sedan i kammarrätten. Polismyndigheten har överklagat domen till Högsta Förvaltningsdomstolen, som beviljat prövningstillstånd.
Målet i HFD handlar emellertid inte om grenen som sådan, den punkten prövas ej HFD – utan om en liten - men nog så viktig - del av det som förvaltningsdomstolarna prövat: Om polisen ska få bestämma vilka vapen som är ”lämpliga” för olika ändamål. Ända sedan man började med organiserad skytteidrott i Sverige har frågan om vilka vapen som man får använda varit en fråga som exklusivt hanterats av de olika förbunden eller föreningarna.
Någon lagreglering av hur ett vapen som ska användas för banskytte på 300 meter, för dynamiskt sportgevär eller för dubbeltrap finns inte idag – eftersom det aldrig varit lagstiftarens mening att någon annan än idrotten ska ha med detta att göra. Det är det som polisen vill ändra på bakvägen.
Därmed påverkar utgången i målet alla som ägnar sig åt skytte i Sverige.
Jag har hanterat processerna i underinstanserna själv. Det finns det inte möjlighet till längre. Ingen driver ett mål i högsta instans utan den mest kvalificerade advokat som går att få. Det har jag lyckligtvis: Sveriges på området kanske mest kvalificerade advokat, Sebastian Scheiman, har åtagit sig målet. Scheiman var tidigare jurist på Centrum för Rättvisa och har stor erfarenhet av mål som handlar om att försvara den enskildes rätt mot myndigheter, han har också drivit och vunnit flera mål i Högsta Domstolen.
Utformningen av det svenska systemet i förvaltningsmål gynnar inte den enskilde. Även om jag skulle vinna skulle jag sitta med en enorm advokaträkning. Kompetens är dyrt och det är ett omfattande mål. Man räknar med att notan kan komma att sluta på över 200 000 kronor.
Det finns mycket som talar för att Polismyndigheten valt ut mitt fall just av den anledning att jag utövar en gren som ännu inte har ett etablerat förbund som kan hjälpa mig. Målet handlar ju inte om mig, eller om min förenings skytteverksamhet, utan som sagt om myndighetens möjlighet att bestämma vilka vapen som är lämpliga för olika grenar (och för jakt).
Jag – och alla som ägnar sig åt idrottskytte eller jakt i Sverige – behöver därför din hjälp. Det skall inte vara några problem att få ihop detta. Fyrahundra personer som bidrar med en femhundring var och problemet är löst. Det är redan de som bidragit med mer än så.
Skulle det finnas medel över när målet är klart kommer de att användas till kommande processer som andra personer kan komma tvingas driva för att få sina licenser.
Frågor och svar om insamlingen:
Q: Vad handlar målet om?
A: Målet handlar om skytteförbunden och -föreningarna ska få fortsätta att bestämma vilka vapen som är ”lämpliga” för olika skyttegrenar (och som det därmed går att få licens för) eller om polismyndigheten ska få bestämma detta.
Q: Vad skulle det betyda om den sökande vinner?
A: Det system som rått sedan man började med organiserad skytteidrott i Sverige består. Sökande får sin licens. Däremot kommer den sökande inte undan att betala sina advokatkostnader.
Q: Vad skulle det betyda om Polismyndigheten vann målet?
A: Förutsättningarna för att bedriva skytte i Sverige skulle förändras i grunden. Det skulle inte längre räcka med att vapnet var godkänt för skyttegrenen utan myndigheten skulle kunna stoppa licenser. Det är emellertid oklart på vilka grunder som myndigheten skulle kunna bedöma detta eftersom frågan inte är reglerad i lag. Sedan man började med skytteidrott i Sverige har ett vapen som ryms inom grenens reglemente också ansetts lämpligt. För att skytte skall kunde fortsätta utövas som tidigare skulle det gå krävas en snabb lagändring.
Q: Hur har det gått i lägre instans?
A: Sökande har vunnit i förvaltningsrätten och kammarrätten. HFD prövar dock endast en delfråga i ärendet. Polismyndigheten har även velat neka licens på grunden att den grenen inte utövas av Skytteförbundet utan numera endast på föreningsnivå. När det gäller denna frågan har Kammarrätten i flera domar gått på sökandes linje. Polismyndigheten har överklagat även detta till HFD men den har där nekats prövningstillstånd.
Q: Vad handlar det om för slags vapen?
A: Ett halvautomatiskt sportgevär. Modellen är samma som används av bland annat svenska landslaget.
Q: Varför samlar man in pengar?
A: Ingen driver ett mål i högsta instans utan bästa möjliga advokat. Det kostar stora pengar och skytten har igen möjlighet att finansiera detta på egenhand. Man skall veta att även om skytten vinner målet kommer han få stå för sina egna advokatkostnader.
Q: Varför har polismyndigheten överklagat?
A: Det är oklart men myndigheten har de senaste åren överklagat att stort antal mål där domstolar gått emot deras beslut i vapenlicensärenden. Att detta mål överklagas är dock särskilt märkligt eftersom myndigheten i mars 2017 begärde hos regeringen att få just denna befogenhet som man i överklagan hävdar att man har. Regering eller riksdag har emellertid inte beviljat dem denna nya befogenhet.
Q: Vem är skyttens ombud?
A: Advokat Sebastian Scheiman. Scheiman är kanske Sveriges bästa advokat när det gäller mål som handlar om att försvara den enskildes rättigheter mot en myndighet. Han har varit jurist på Centrum för Rättvisa och har vunnit flera mål i högsta instans.
Q: Kan inte sökande få rättshjälp?
A: Nej rättshjälp ges inte i denna typ av förvaltningsmål.
Q: Hur mycket pengar behövs?
A: Ett mål som detta beräknas kosta cirka 200 000 kronor att driva. Det är också målet för insamlingen. Skulle det bli pengar över kommer de att användas för att hjälpa andra skyttar att betala sina advokatkostnader i vapenlicensmål.
Q: Kan inte skytten klara sig utan advokat om han inte har råd med det?
A: Ingen skulle driva ett mål i HFD utan bästa möjliga ombud. Eftersom domen blir prejudicerande kommer inte heller endast den sökande att påverkas av den utan samtliga idrottskyttar i Sverige.
Q: Vilka påverkas av målet?
A: Domen blir prejudicerade och samtliga cirka 190 000 personer som ägnar sig åt skytte i Sverige kommer att påverkas.
Q: Har det skett några lagändringar i frågan om vapens lämplighet på sistone?
A: Nej. Polismyndigheten ville enligt remissvaret på SOU 2013:3 ha ett förbud mot den aktuella vapentypen. Riksdagen valde emellertid inte att gå på denna linje. När det gäller frågan om vem som bestämmer vilka vapen som är lämpliga för olika skyttegrenar har detta sedan den första vapenlagen kom till i Sverige varit en fråga som hanterats inom idrottsrörelsen.
Q: Påverkas jägare av domen?
A: Det beror på hur den formuleras. Idag är det Naturvårdsverket som avgör om vapen är lämpliga för jakt. Det handlar där om att de inte får vara för klena eller ha för dålig precision vilket skulle kunna riskera att vilt utsattes för onödigt lidande vid jakt. Det kan nämnas att Polismyndigheten begärt hos regeringen att få ta över det ansvaret från Naturvårdsverket – det har emellertid inte beviljats.
Jag har sökt licens för ett gevär för grenen fritt gevär. Polismyndigheten nekade licens med hänvisning till att min förening inte skulle vara medlem i ett auktoriserat förbund (vilket är felaktigt).
Jag överklagade och vann sedan i kammarrätten. Polismyndigheten har överklagat domen till Högsta Förvaltningsdomstolen, som beviljat prövningstillstånd.
Målet i HFD handlar emellertid inte om grenen som sådan, den punkten prövas ej HFD – utan om en liten - men nog så viktig - del av det som förvaltningsdomstolarna prövat: Om polisen ska få bestämma vilka vapen som är ”lämpliga” för olika ändamål. Ända sedan man började med organiserad skytteidrott i Sverige har frågan om vilka vapen som man får använda varit en fråga som exklusivt hanterats av de olika förbunden eller föreningarna.
Någon lagreglering av hur ett vapen som ska användas för banskytte på 300 meter, för dynamiskt sportgevär eller för dubbeltrap finns inte idag – eftersom det aldrig varit lagstiftarens mening att någon annan än idrotten ska ha med detta att göra. Det är det som polisen vill ändra på bakvägen.
Därmed påverkar utgången i målet alla som ägnar sig åt skytte i Sverige.
Jag har hanterat processerna i underinstanserna själv. Det finns det inte möjlighet till längre. Ingen driver ett mål i högsta instans utan den mest kvalificerade advokat som går att få. Det har jag lyckligtvis: Sveriges på området kanske mest kvalificerade advokat, Sebastian Scheiman, har åtagit sig målet. Scheiman var tidigare jurist på Centrum för Rättvisa och har stor erfarenhet av mål som handlar om att försvara den enskildes rätt mot myndigheter, han har också drivit och vunnit flera mål i Högsta Domstolen.
Utformningen av det svenska systemet i förvaltningsmål gynnar inte den enskilde. Även om jag skulle vinna skulle jag sitta med en enorm advokaträkning. Kompetens är dyrt och det är ett omfattande mål. Man räknar med att notan kan komma att sluta på över 200 000 kronor.
Det finns mycket som talar för att Polismyndigheten valt ut mitt fall just av den anledning att jag utövar en gren som ännu inte har ett etablerat förbund som kan hjälpa mig. Målet handlar ju inte om mig, eller om min förenings skytteverksamhet, utan som sagt om myndighetens möjlighet att bestämma vilka vapen som är lämpliga för olika grenar (och för jakt).
Jag – och alla som ägnar sig åt idrottskytte eller jakt i Sverige – behöver därför din hjälp. Det skall inte vara några problem att få ihop detta. Fyrahundra personer som bidrar med en femhundring var och problemet är löst. Det är redan de som bidragit med mer än så.
Skulle det finnas medel över när målet är klart kommer de att användas till kommande processer som andra personer kan komma tvingas driva för att få sina licenser.
Frågor och svar om insamlingen:
Q: Vad handlar målet om?
A: Målet handlar om skytteförbunden och -föreningarna ska få fortsätta att bestämma vilka vapen som är ”lämpliga” för olika skyttegrenar (och som det därmed går att få licens för) eller om polismyndigheten ska få bestämma detta.
Q: Vad skulle det betyda om den sökande vinner?
A: Det system som rått sedan man började med organiserad skytteidrott i Sverige består. Sökande får sin licens. Däremot kommer den sökande inte undan att betala sina advokatkostnader.
Q: Vad skulle det betyda om Polismyndigheten vann målet?
A: Förutsättningarna för att bedriva skytte i Sverige skulle förändras i grunden. Det skulle inte längre räcka med att vapnet var godkänt för skyttegrenen utan myndigheten skulle kunna stoppa licenser. Det är emellertid oklart på vilka grunder som myndigheten skulle kunna bedöma detta eftersom frågan inte är reglerad i lag. Sedan man började med skytteidrott i Sverige har ett vapen som ryms inom grenens reglemente också ansetts lämpligt. För att skytte skall kunde fortsätta utövas som tidigare skulle det gå krävas en snabb lagändring.
Q: Hur har det gått i lägre instans?
A: Sökande har vunnit i förvaltningsrätten och kammarrätten. HFD prövar dock endast en delfråga i ärendet. Polismyndigheten har även velat neka licens på grunden att den grenen inte utövas av Skytteförbundet utan numera endast på föreningsnivå. När det gäller denna frågan har Kammarrätten i flera domar gått på sökandes linje. Polismyndigheten har överklagat även detta till HFD men den har där nekats prövningstillstånd.
Q: Vad handlar det om för slags vapen?
A: Ett halvautomatiskt sportgevär. Modellen är samma som används av bland annat svenska landslaget.
Q: Varför samlar man in pengar?
A: Ingen driver ett mål i högsta instans utan bästa möjliga advokat. Det kostar stora pengar och skytten har igen möjlighet att finansiera detta på egenhand. Man skall veta att även om skytten vinner målet kommer han få stå för sina egna advokatkostnader.
Q: Varför har polismyndigheten överklagat?
A: Det är oklart men myndigheten har de senaste åren överklagat att stort antal mål där domstolar gått emot deras beslut i vapenlicensärenden. Att detta mål överklagas är dock särskilt märkligt eftersom myndigheten i mars 2017 begärde hos regeringen att få just denna befogenhet som man i överklagan hävdar att man har. Regering eller riksdag har emellertid inte beviljat dem denna nya befogenhet.
Q: Vem är skyttens ombud?
A: Advokat Sebastian Scheiman. Scheiman är kanske Sveriges bästa advokat när det gäller mål som handlar om att försvara den enskildes rättigheter mot en myndighet. Han har varit jurist på Centrum för Rättvisa och har vunnit flera mål i högsta instans.
Q: Kan inte sökande få rättshjälp?
A: Nej rättshjälp ges inte i denna typ av förvaltningsmål.
Q: Hur mycket pengar behövs?
A: Ett mål som detta beräknas kosta cirka 200 000 kronor att driva. Det är också målet för insamlingen. Skulle det bli pengar över kommer de att användas för att hjälpa andra skyttar att betala sina advokatkostnader i vapenlicensmål.
Q: Kan inte skytten klara sig utan advokat om han inte har råd med det?
A: Ingen skulle driva ett mål i HFD utan bästa möjliga ombud. Eftersom domen blir prejudicerande kommer inte heller endast den sökande att påverkas av den utan samtliga idrottskyttar i Sverige.
Q: Vilka påverkas av målet?
A: Domen blir prejudicerade och samtliga cirka 190 000 personer som ägnar sig åt skytte i Sverige kommer att påverkas.
Q: Har det skett några lagändringar i frågan om vapens lämplighet på sistone?
A: Nej. Polismyndigheten ville enligt remissvaret på SOU 2013:3 ha ett förbud mot den aktuella vapentypen. Riksdagen valde emellertid inte att gå på denna linje. När det gäller frågan om vem som bestämmer vilka vapen som är lämpliga för olika skyttegrenar har detta sedan den första vapenlagen kom till i Sverige varit en fråga som hanterats inom idrottsrörelsen.
Q: Påverkas jägare av domen?
A: Det beror på hur den formuleras. Idag är det Naturvårdsverket som avgör om vapen är lämpliga för jakt. Det handlar där om att de inte får vara för klena eller ha för dålig precision vilket skulle kunna riskera att vilt utsattes för onödigt lidande vid jakt. Det kan nämnas att Polismyndigheten begärt hos regeringen att få ta över det ansvaret från Naturvårdsverket – det har emellertid inte beviljats.
Organizer
Richard Ström
Organizer
Stockholm, AB, Sweden
